I'm back
Jag är mamma, det bästa man kan vara. Det har hänt otroligt mycket de senaste åren. Vår son är nu 4 år och går sitt andra år i den franska förskolan. Just nu är det höstlov i 2 veckor. Vi ska åka iväg till Lyon om några dagar och hälsa på min svägerska. Ser verkligen fram emot detta då vi inte varit i Lyon sedan vår son var 4 månader. Nu är det verkligen vår tur att hälsa på.
Hade besök av min kära far och hans fru i början av oktober. Det var helt underbart att ha dem här. När de flög hem var vi alla fyllda av härliga minnen i våra hjärtan. När man bor långt ifrån familjemedlemmar är det viktigt att ses under en intensiv period för att ta igen lite av all den tid man missar tillsammans. Valet jag gjorde för snart 10 år sedan, att flytta till Frankrike och lämna nära och kära var inte lätt. Det är ett val jag gjort som jag står för, även om jag nu som mamma ibland kan önska att min son hade samma dagliga kontakt med min familj som med min svärfamilj. Man får helt enkelt ta vara extra mycket på de tillfällen man ses.
Vad roligt att du börjat skriva igen! Jag tycker, och har från början tyckt, att du är modig, stark och cool som tog steget att flytta! Jag förstår dina känslor inför din familj. Visst är det så att de blir starkare på ett annat sätt när man själv blivit mamma. Det är underbart när de kommer och gör ont när de åker igen. Men du skriver så klokt om minnena som bevaras :-) All kärlek och värme till dig och din familj! Kram från Karin
Hade ingen aning om din blogg tidigare. Det ska bli spännande att läsa den. Jag är så nyfiken på hur ni lever och bad ni gör. Tack för att du delar med dig. Saknar min varmhjärtade syster. ❤️ Rivher har blivit så stor. Hoppas vi ses snart och när mitt liv lugnar sig att jag kan komma ner till er. Puss o kram till familjen.
