Oj vilken dag...
Tur att man fick gâ hem vid 13-tiden. Jag bryr mig inte sâ mycket, vill folk lägga energi pâ sânt sâ varsâgod, sâ länge jag vet att jag inte gjort nâgot fel sâ mâr jag bra!!
Det är väl skillnaden pâ en fransk och en svensk arbetsplats. Pâ en fransk säger folk rätt ut vad de tycker och tänker pâ gott och ont.
När jag gick ut frân jobbet stötte jag pâ en kollega som stog där med sitt lilla barn.
-Vilken söt pojke du har!
-Det är ingen pojke... sa han och tittade besviket pâ mig.
Jag försökte släta över det hela med att titta pâ hennes disney halsband men en prinsessa pâ, och sa:
-En prinsessa, precis som du...
Hon var otroligt söt, men med sitt kortklippta hâr kunde hon lika gärna varit en söt pojke. Pinsamt!
Sedan tänkte jag gâ till banken. Möttes av en bil med tre killar som inte ville släppa mig ur sikte. De var inte aggreiva, de skrattade och skojde med mig. Att jag inte lâtsades om dem gjorde dem bara mer frustrerade. När de sedan sa att jag var blyg tog jag upp handen och visade min förlovningsring. Den brukar funka bra...tillslut gav de upp och jag fortsatte tills nästa kille kom fram som letade efter en tobaksaffär. Han hörde min brytning och det sattes igâng igen...Han ville väldigt gärna visa att han pratade flytande engelska sâ jag trodde frân början att han var en vilsen turist och började ocksâ prata engelska. Sedan kom frâgan som fâr alla killar att springa. Varför jag bor här..."Därför att min fästman är fransk". Han tackade för sig och gick! Killar visar vanligtvis genast respekt och gâr sin väg när man säger detta.
![](https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1047038/images/2009/frlovningsring_38656835_thumb.jpg)
Efter det stötte jag faktiskt pâ en kille som bara ville vara snäll. Jag pratade i mobilen och han sa till mig att plocka ner den för just i det omrâdet sker det mânga mobilstölder. Precis när jag skulle lägga ner den passerade tre tonârstjejer och en skulle vara "tuff" och lâtsades att hon skulle ta mobilen...Jag blev bara sâ trött pâ att inte fâ vara ifred sâ jag tog bussen hem. Banken kan vänta tills imorgon. Den stâr ju kvar, men vem vet om jag hade gjort det om jag stannat kvar där, haha. Till râga pâ allt steg det pâ 6 biljettkontrollanter pâ bussen sâ den blev försenad hem.
Hemkommen kikade jag in hos min kära granne, tog en chaithé och pratade lite. Sedan hem, satte pâ radion och vad hör jag dâ. "Last Christmas" med Wham. Jag menar HALLÂ, jag gillar den sângen men inte i mitten av maj mânad när solen skiner. Eller det gjorde den inte, men ändâ...
Nu sitter jag här och ler ât min dag och hoppas pâ en lika innehâllrik imorgon...
Nu blev det är sâdant där lângt blogginlägg som ingen orkar läsa?!
Har ringt och sjungt för mamsen nu som fyller âr idag! GRATTIS igen mamma!!!
Hahah, ja en minihotdog borde nån göra, vilken bra idé :D
Hahah okej, jag började undra lite där ^__^
det är väl som så att hur gammal man än blir så är man alltid sina föräldrars barn =)
...Just sånna här blogginlägg är ju nästan lite mysigare och mer personliga än "först kom vi dit sen gjorde vi si och sen gjorde vi så"... Man kommer liksom lite närmare, eller det känns lite som att man "är med" dig på ett annat sätt :)
Mer sånt!! hihi
Ja du får då en hel massa uppmärksamhet där nere.. Svenne-killar e ju inte sånna direkt. Bara när de fått alkohol i kroppen. Vilket gör att jag får vara med om en del när jag jobbar. Allt ifrån trevliga komplimanger till oförskämda förslag.. eller förslag och förslag -när de 50åriga framgångsrika affärsmännen har en högre promillehalt ön vad de klarar av -kan man få nöstan lite smått aggressiva uppmaningar.. Som tur är, behöver jag inte ha korta kjolar och höga klackar när jag jobbar natt..! Men men oftast e dom snälla och gentlemannamässiga ---Just eftersom att de flesta affärsmännen som bor hos oss är utländska HAHA!!!
Puss
Ett stort TACK än en gång för de riktigt fräcka örhängena.
Jag älskar att läsa vad du skriver, hjärtat